I mina mått mätt

lindex barnavdelning skärp

Jag blir stolt när Sverige ryter ifrån då Lindex kommer ut med ett skräp…förlåt skärp som är utformat som ett måttband till barn. Till barn?! Lindex får nu snällt dra tillbaka skärpet från alla butiker och det gör de rätt i. Jag blir stolt när sådana fadäser uppmärksammas och faktiskt tas på allvar av konsumenterna. Vi har makt, det ska inte glömmas bort.

Vad betyder ett skärp med måttband? Ett skärp med måttbandsfunktion kan bli ett smärtsamt redskap där de tjocka barnen skiljs från de smala på ett enkelt sätt. Där rätt mått också innebär fel mått. Med hjälp av ett sådant skärp kan en flicka eller pojke för första gången inse att hen inte ser likadan ut som de andra på grund av centimetrar.  Och centimetar ska aldrig definera en person och absolut inte ett barn. Jag är så glad att skärpen togs bort ur sortimentet och att vettiga föräldrar reagerar.

Jag minns att flera tjejer höll på och mätte sig med vanliga skärp när vi var yngre. De drog åt och drog åt för att slutligen se vem som var smalast. Behöver jag säga att jag aldrig vann den där tävlingen?

negative commentKälla

Barn ska inte behöva mäta sig, barn ska inte oroa sig över sina kroppar eller om de duger. Barn ska vara lyckliga och ovetandes om skit som banting, kalorier och kroppslig ångest.

Å till alla föräldrar: Snälla jag ber er att sluta kommentera era figurer eller er vikt framför era och andras barn. Jag hör det hela tiden och det gör barnen också. Det är så skeva kroppsuppfattning och kroppspanik skapas, växer och får liv. Det är faktiskt vårt ansvar som vuxna att lära barnen älska sig själva samt att inte se ner på människor som inte följer ”mallen”.  Det innebär att man som vuxen bör föregå med gott exempel och behandla alla människor oavsett storlek, färg och form med respekt och inte prata illa om andras eller sin egen kropp eller utseende. Låt barnen veta att vi älskar dem oavsett hur de ser ut, för det är inte det viktiga i livet. Då bygger vi självkänsla och en betydligt bättre framtid.

Och sist men absolut inte minst tack Jenni Larsson  som uppmärksammade övriga Sverige om Lindex skärp. Tillsammans kan vi påverka och göra världen lite bättre, ett steg i taget.

/Thina

 

 

 

Posted on by Thina in The way I see it and tagged , , , , . Bookmark the permalink.

13 Responses to I mina mått mätt

  1. Viran says:

    Hej!
    Vill börja med att säga att jag alltid blir glad när jag läser denna blogg och att den är en viktig motvikt till de tränings- och hälsobloggar som jag också följer. Många av dem har fokus just på utseende och uppmuntrar ideal som inte är ouppnåeliga men som kan kännas väldigt svåra att nå, när man t ex aldrig har varit i närheten av att ha magrutor. Och när jag tänker efter så är det ju inte det, magrutorna, som mitt intresse för hälsa och träning handlar om. Jag är intresserad av sundhet, både till kropp och själ. Denna blogg får mig ner på jorden och låter mig återerövra tankar som ”jag är en vacker, stark, snygg, smart, värdefull och duktig kvinna” också utan de där magrutorna!
    Sedan så håller jag med om att måttbandsskärpet var riktigt ogenomtänkt, då som sagt, så många mäter och jämför sig på ett dåligt sätt tyvärr. Om man bortser från det är ju skärpet snyggt.

    Tack för en toppblogg!

  2. Malin says:

    När jag gick i lågstadiet(är 27 nu) fick vi i uppgift att mäta varandra, midja och överarmar osv. Jag var störst i klassen, det gav mig ångest i många år! Än idag mår jag dåligt om jag kommer att tänka på det. Gah låt barn vara!!! Folk verkar totalt ha förträngt hur mycket man påverkades av saker som liten och hur länge det kunde sitta kvar hos en.

  3. peachbeast says:

    Bra att de plockade bort det skärpet. Så skönt att det sker positiv förändring :-)

  4. Malin says:

    Jag tror faktiskt inte det fanns något syfte mer än att vi höll på att lära oss om vikter och längd. Hoppas dagens lärare(jag hade en 30-talist) tänker lite längre. Vill även passa på att tacka för en kanonblogg! :) jag började kampen med att acceptera mig själv för typ tre år sedan. Det är jäkligt tufft att bryta alla negativa tankemönster, och dina texter hjälper och peppar mig ofta! :) kram!

  5. karin says:

    Bra skrivet om det där med att föregå med gott exempel. En kollega (ständigt bantande o full med negativa kommentarer om sig själv ) berättade att hennes femåriga dotter gråtit ”för att hon var så ful”. ”Jag blev så ledsen, jag förstår inte , jag säger hela tiden åt henne att hon är söt och fin ”…. Jag sa att jag tror hon måste sätta exempel och visa sin dotter att hon tycker att _hon_själv_ är söt o fin. Jag har även börjat att sluta säga emot folk när de säger negativa saker om sig själva typ dagligen (”nej, du är inte alls tjock/ful, du är jättefin”), utan i stället säger jag allvarligt att ”jag mår dåligt av att höra dig säga så, det är inte sant, och det är hemskt att veta att du har sådana tankar”… Vi måste alla, oavsett storlek, hjälpas åt att stoppa varandra från alla negativa kommentarer om oss själva, för det man säger tänker man, och dessutom smittar det.
    ,

  6. S says:

    Hej! Vet inte om du brukar handla på H&M, men undrar om du märkt någon skillnad på storlekarna på byxor/jeans?
    Jag hade tidigare 44 i deras byxor http://www.hm.com/se/product/08362?article=08362-D men nu har jag behövt köpa 46.. Har inte gått upp ett endaste kilo, det har jag koll på, så jag undrar liksom varför de gjort de nya byxorna jag har i samma material från i vintras i mindre storlek? Och om det bara är jag :P

    • Thina says:

      Det var intressant, det har jag inte hört något om, men det kan säkert stämma.Helt klart förvirrande när de gör så.

  7. Min son åtta år har inget naturligt stopp för godsaker, mackor och så – om man inte är observant så äter han på tok för mycket sånt och för lite mat och mår dåligt (mår illa, får ont i magen) – samt vet jag ju att han som barn till överviktiga föräldrar har större risk att själv bli överviktig och det vill jag ju inte på grund av hälsoskäl – så jag får ransonera och vara nogrann med att han får i sig mat istället och blir ordentligt mätt på det. Och jag lägger då tyngdpunkten på att det är av hälsoskäl och att kroppen liksom bilen behöver bränsle. Allt för att inte göra det till en kg eller utseendefråga.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CAPTCHA-bild

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>